ORDLISTA

A

AAAktivt alkali. Mängden natriumsulfid och natriumhydroxid i kokvätskan, omräknat till NaOH eller Na2O.
AbsorberaSe adsorbera.
AcceptRenad mäld från en reningsapparat.
Additiv färgblandningBlandning av ljusstrålar med olika färg, där varje ljusstråle tillför sin del till det samlade ljusflödet. (addera = lägga till) (Ex.: färgkanoner i en TV)
Adsorbera/AbsorberaOm kemikalierna man sätter till fastnar på ytorna på de fasta partiklarna i exempelvis mälden säger man att de adsorberas. Om de istället tränger in säger man att de absorberas. Normalt vill man att kemikalier i mälden skall adsorberas till fibern.
Aerob nedbrytningNedbrytning av organisk substans i närvaro av syre.
AgglomereraSe koagulera.
AKD (Alkylketendimer)Se hydrofoberingsmedel/lim.
Aktiv slamreningRening av avloppsvatten där man återför slam till reningsbassängen för att öka den biologiska nedbrytningen. Slammet innehåller stora mängder mikroorganismer.
Aktiva fibrer (papperstillverkning)Fibrer som tar upp belastningen när man sträcker upp ett papper. Har man hög banspänning och torkviror så hindrar man krympningen och då sträcks fibrerna upp. Man får många aktiva fibrer och papperet blir starkt.
Aktivitet (papperstillverkning)Uttryck som man använder när man bedömer turbulensnivån i mälden på viran
Aktivt klorMängden klordioxid räknat som elementärt klor där hänsyn tas både till mängden klordioxid och oxidationstalet. Ett kilo klordioxid motsvarar 2,63 kg aktivt klor.
AlkaliskSe ”Grundfakta i kemi”.
Aluminiumkomplex(1) Enkla aluminiumkomplex = aluminumjon omgiven av vattenmolekyler eller negativa joner, ordnade i en bestämd geometrisk form. (2) Fleratomiga komplex = samfogning av ett antal enkla aluminiumkomplex.
AluminiumresinatKemisk förening mellan aluminium och hartssyra.
AlunNamnet på ett dubbelsalt, kalium-aluminiumsulfat. Det salt man använder när man tillverkar papper är alumiumsulfat men kallas vanligtvis för alun. Kemisk beteckning: Al2 (SO4)3.
AmylopektinBeståndsdel i stärkelse. Polymer med hög molekylstorlek och en grenad kedja. Se också ”Grundfakta i kemi”.
AmylosBeståndsdel i stärkelse. Naturlig polymer med måttlig molekylstorlek och en linjär kedja. Se också ”Grundfakta i kemi”.
Anaerob nedbrytningNedbrytning av organisk substans utan närvaro av syre.
AnjonerSe ”Grundfakta i kemi”.
AOXEn förkortning som står för ”Adsorberbara organiska halogener”. Det används för att karakterisera avloppsvatten från massaindustrier med klorblekning och är i det fallet ett mått på organiskt bundet klor.
ArmeringsmassaLångfibrig kemisk massa man sätter till när våtstyrkan är för dålig.
ASASe hydrofoberingsmedel/lim.
AskaDet som blir kvar vid förbränning. Som term i träkemin motsvarar det innehållet av oorganisk substans.
Atmosfärisk diffusörEn tvättanordning som baseras på diffusionstvätt utan övertryck.
AtomSe ”Grundfakta i kemi”.
AttraheraDra till sig.
Avdrag (massatillverkning)Tömma ur en del av kokluten från kokaren för att exempelvis värma den, bereda plats för tvättlut etc.
AvdragssilSilar i kokaren som låter kokluten passera ut ur kokaren men som håller kvar flisbitarna.
AvdunstningÅngbildning från ytan av en fast kropp eller vätska vid en temperatur som ligger under kokpunkten för det aktuella ämnet.
Avluftare/mäldavluftareApparat som tar bort luftblåsor ur mälden.
AvsalumassaMassa som skall säljas, oftast torkad
AvstrykareBlad, roterande stavar eller påblåsning av luft som tar bort överskottet av den smet som applikatorvalsen har lagt på.
Avsvärta, avfärgaTa bort tryckfärg från returpapper. Den engelska termen deinking används ibland.
Avvattningsförmåga/avvattningsmotståndAvvattningsförmåga är ett uttryck för hur lätt massan eller mälden avvattnas på en vira, exempelvis pappersmaskin. Avvattningsförmåga eller dräneringsförmåga mäts med en metod som heter Canadian Standard Freeness (CSF). Avvattningsmotstånd är ett uttryck för hur svårt det är att avvattna mälden. Mätning av avvatningsmotstånd görs med hjälp av en shopper-rieglerapparat.
AvvattningsmedelSe retentionsmedel.
AvvattningsmotsåndSe avvattningsförmåga

B

BakskiktYtterskikt på motsatta sidan av finskiktet. Det skall ge kartongen styrka och rätt yta.
BakvattenVatten som avskilts från en mäld eller fiberbana i en pappersmaskin. Innehåller fiberrester och tillsatskemikalier och ibland också fyllmedel.
BakvattensystemFlödeskrets för bakvatten. I systemet ingår rörledningar, lagringstankar, reningsanordningar och styrutrustning för att återföra bakvattnet till processen.
BanspänningDragbelastning i maskinriktningen i en sträckt pappersbana. Kan anges som dragbelastning per längdenhet (t.ex. meter) av banbredden.
BarkningAvlägsna bark från stockar.
BarkpressPressar ur vattnet ur barken före förbränning.
BarkrivareEn utrustning med skärstål som sönderdelar barken till mindra partiklar lämpliga för att brännas i barkpanna.
BarktrummaEn roterande trumma där barken avlägsnas från stockar genom att stockarna gnids mot varandra och mot trummans väggar.
Barlast (massatillverkning)I sulfatkokningen är barlast de kemikalier som följer med kokvätskan utan att vara aktiva i kokprocessen.
Barrmassa (barrvedsmassa)Massa framställd av barrved. Har långa fibrer som ger ett starkt papper.
BasiskSe ”Grundfakta i kemi”.
BasningDriva ut luften ur flisbitarna innan kokning. Det görs med hjälp av uppvärmning med ånga.
BasskiktBakskiktet i liner med låg densitet och hög styvhet.
Batchkokare, satsvis kokareEn kokare där ved och kokvätska fylls på, koket genomförs och kokaren töms på massa.
Bestrukna finpapperskvaliteter• Lätt- - mediumbestruket. • Högbestruket. • Konstryckpapper.
BestrykningMan lägger på en smet av pigment (ex. lera), bindemedel (ex. latex) och vatten på papperets yta för att få en extra fin yta.
BindemedelKomponent i en bestrykningssmet som binder pigmentpartiklarna till varandra och till papperet.
Bindemedelsvandring (migrering)Bindemedlets vandring under själva påläggningen och senare under torkningsprocessen.
Biologisk reningEn reningsmetod (ofta för avloppsvatten) där man utnyttjar mikroorganismers förmåga att bryta ner syreförbrukande ämnen och andra ämnen med negativ effekt på miljön.
Blad-valsformareDubbelviraformare där mälden först avvattnas över blad och sedan över en vals.
Blad/Bladlister Vanligtvis plana blad av varierande bredd. Uppgiften är att stöda viran och att skapa tryckpulser.
BladformareDubbelviraformare där mälden avvattnas över blad.
Blandningspump (papperstillverkning)I blandningspumpen blandas bakvatten från viragropen med mäld från maskinkaret. Den utspädda mälden pumpas vidare till virvelrenare (och ibland också avluftare). Blandningspumpen kallas ibland för ”1:a stegspump”.
BlekkemikalierDe kemikalier man tillsätter för att bleka massan. Exempel på blekkemikalier är syrgas, peroxid, ozon, klordioxid och ditionit.
BlekreaktorSe Reaktor (blekning)
BlektornKärl där blekningen sker. Blektornet är till skillnad mot reaktorn inte trycksatt och temperaturen är därför max 100°C.
Blindborrad valsVals med små, icke genomgående borrhål i mantelytan.
Blåsledning (massatillverkning)Rör där flisen lämnar kokaren. I blåsledningen sjunker trycket och fibrerna separaras från varandra.
Blåsning(massatillverkning)Tömning av kokaren
BODMängd syreförbrukande material i avloppsvatten, mätt som biologisk syreförbrukning. Mäts ofta i mg syre/L.
Bomberad valsVals som är slipad så att omkretsen blir något större i mitten än i kanterna (eller tvärtom)..
Bomberbar vals/ Hydrauliskt bomberbar valsEn oljekudde eller ett antal oljesmorda skor trycker en roterande cylindermantel mot pressnypet. Presskraften kan regleras i olika positioner tvärs banan.
BottenskrapaEn skrapa i botten av kokaren som för den kokta flisen till utloppet ur kokaren.
BrottarbeteDen energi som gick åt tills papperet brast.
BrottöjningMått på hur mycket ett pappersprov töjdes, när det dragprovades.
BrytningsindexMått på hur mycket ljus bryts, när det passerar från ett medium till ett annat. Brytningsindex är olika för olika material.
Bränd kalkKalciumoxid, CaO. Kallas också bara kalk. Bränd kalk finns i kalkcykeln som har till syfte att omvandla natriumkarbonat från sodapannan till aktiv natriumhydroxid.
BöjmotståndDen kraft som erfordras för att böja ett ark. (Kan mätas med laboratorieinstrument; böjmotståndsprovare.)
Böjstyva papperTjocka och styva papper - kartong eller papp - som står emot att böjas
BöjstyvhetMått på hur styvt ett papper är.

C

CellulosaMycket långa raka molekylkedjor av glukosenheter som finns i fiberväggen
CellväggDen vägg som innesluter cellen. I vedfibern är cellväggen mycket tjock och består av olika skikt.
CentrifugalsilarApparat försedd med siltrumma med hål eller slitsar som skiljer av grövre föroreningar.
CMCNatriumkarboximetylcellulosa. Används som bindemedel och viskositetsreglerare i bestrykningssmetar. Är lösligt i vatten.
CMYKBenämning på det färgsystem som används inom fyrfärgstryck. (C står för Cyan, M för Magenta, Y för Yellow, och K för k:et i Black)
CODMängd syreförbrukande material i avloppsvatten, mätt som kemisk syreförbrukning. Mäts ofta i mg syre/L.
CSFCanadian Standard Freeness. I dagligt tal Freeness.
CTMPRaffinörprocess där flisen både förvärms och behandlas med kemikalien natriumsulfit: Chemi Thermo Mechanical Pulp.
CyanBlå komplementfärg som används inom fyrfärgstryck.
CyklonSe virvelrenare.
CylindertorkarTorkar där värmeenergin tillförs via ånguppvärmda cylindrar.

D

D-stegSe klordioxidsteg
DaggpunktDen temperatur (olika för varje tryck) där vattenånga kondenserar.
DammPartiklar som lossnar från arkets yta, ofta små märgstråleceller eller spetor.
DekantörEn apparat där man kan separera två vätskor som inte är blandbara genom att exempelvis terpener flyter ovanpå vatten.
Delamineringsstyrka (Z-styrka)Mått på hur lätt ett papper spaltas upp vid belastning i papperets tjockleksriktning.
Deltryck, partialtryckDen del av det totala trycket i en gasblandning, som en enstaka gas bidrar med.
DensitetVikt/volym. Anges i kg/m3.
Desorptionsvärme (torkning av papper)Extra mängd värmeenergi som måste tillföras för att torka bort sådant vatten som är kemiskt bundet till OH-grupperna. Sådana OH-grupper finns både på de inre lamellytorna i fiberväggen och på fiberväggens yttre och inre ytor.
Diffus ljusreflektion Obestämd reflektion. Ljusstrålarna sprids åt olika håll.
DiffusionTvättning genom att föroreningar av sig själva rör sig från smutsig vätska till ren vätska, "diffunderar".
Direktreducering (ångteknik)När man sänker ångans tryck utan att utnyttja trycksänkningen till att driva en turbin.
DispergatorMaskinleverantörens benämning på slutsteget i en dispergeringsanläggningen. Returfibermassan bearbetas där mekaniskt. Kallas ibland defibrör (bör undvikas).
DispergeraFinfördela något i vatten.
DispergeringsanläggningAnläggning där returfibermassan behandlas med värme och mekanisk energi. Termoplastiska föroreningar lossnar då och slås sönder till så små partiklar att man inte ser dem i det färdiga papperet.
DispersionFast ämne som är finfördelat i en vätska.
DragprovningSätt att prova dragstyrkan.
Dragstyrka Den maximala kraft som en pappersremsa kan motstå vid dragbelastning. Den är lägre hos slipmassa än hos raffinörmassor (Kan mätas med laboratorieinstrument, dragprovare.)
DragvedNär lövträdet utsätts för snedbalastning exempelvis av blåst eller när det växer i en sluttning, bildas dragved för att klara den högre dragbelastningen.
DräneringsförmågaSe avvattningsförmåga
DräneringsmedelSe retentionsmedel.
Dubbelfiltat pressnypPressnyp där avvattningen sker mellan två filtar.
Dubbelviraformare / DubbelviramaskinFormningen sker direkt mellan två viror.
Dwell time (bestrykning av papper)Uppehållstid mellan smetpålägg och avstrykning.
DysaMunstycke som styr hur en vätska sprutas ut.

E

EAEffektivt alkali. Mängden hydroxidjoner i kokvätskan, omräknat till NaOH eller Na2O. Satsningen av vitlut styrs av EA.
ECFBleksekvens fri från elementärt klor i form av klorgas. Klordioxid används. (Elementary Chlorine Free)
EffektEnergiflöde/tid, kWh/h = kW (kilowatt).
Effekt (kemikalieåtervinning)En apparat i indunstningen kallas effekt. Man har ofta fem effekter, en "femeffektsindustare".
Egenskapskemikalier (mäldberedning)Kemikalier som man sätter till för att papperet ska få nya egenskaper.
Egouttör, EgouttörvalsTrumma som är klädd med en metallvira och som ligger på viran strax före våtlinjen.
EkonomizerDel i en panna där pannvatten förvärms innan förångning.
Elastisk, elastisk deformationNär ett material vid belastning tar upp energi genom att ändra form och materialet återgår till ursprunglig form när belastningen upphör, kallas materialet elastiskt och deformationen elastisk deformation.
Elektrofilter/elfilterEtt elfilter renar rökgaser genom en hög spänning mellan två elektroder. Gasen mellan elektroderna joniseras och de negativa jonerna fastnar på partiklars yta som dras mot den positivt laddade utfällningselektroden.
EmulsionFlytande ämne som är finfördelat i en vätska.
EnergiKan mätas i kWh (kilowattimmar) eller i MJ (megajoule). Energi kan finnas som värme-, el-, kemisk-, rörelse- eller lägesenergi.
Energiinsats (mäldberedning)Den mängd energi som går åt för att frilägga fibrerna vid malning. Minskar den blir det mindre med finfraktion.Anges i kWh/ton torrtänkt massa.
Enkelfiltat pressnypPressnyp där avvattningen sker mellan en filt och en vals.
ExtraktivämnenHartssyror, fettsyror, vaxer och terpener.

F

Fallfilmsindunstare (kemikalieåtervinning)En indunstningsapparat där stigande torkånga möter en fim av lut som rör sig ner längs värmeytorna. Ett alternativ till till Kestnerindunstaren .
Fallrör (blekning)Rör som leder den blekta massan ut från blektornet eller reaktorn.
FiberEn växtcell som är lång i förhållande till sin bredd och som har en tjockare cellvägg än andra växtceller.
FiberflockarFibrer som hakat i och fastnat i varandra
FiberorienteringFibrernas orientering i arket. Påverkar papperets egenskaper.
FibersorterareApparat som skiljer av lätta och tunga föroreningar.
FibertäthetenMäts med densiteten.
FibrillSe mikrofibrill.
FibrillvinkelnFibrillens vinkel mot fiberns längdaxel.
FinfraktionSmådelar av fibrer (främst i mekanisk massa).
FinmaterialParenkymceller och fiberfragment.
FinpapperSkriv- eller tryckpapper av hög kvalitet. Tillverkat av hög andel kemiska fibrer.
FinskiktDet starka och fina ytterskikt i kartong som man skall trycka på.
Fjäderkraften/Kompressionskraften (papperstillverkning)Den mekaniska motkraft som uppstår när man pressar samman ett fibernätverk.
FlerskiktslådaInloppslåda som ger en skiktad mäldstråle och där strålarna normalt har olika mäldsammansättning.
FlerskiktspapperPapper som består av flera sam- eller särformade skikt med lika eller oftast olika mäldsammansättning.
FlisVed som är huggen i lagom stora bitar för tillverkning av massa (ej slipmassa).
FlisfickaFlisfickan fungerar som en buffert före kokeriet och ser till att flis matas kontinuerligt till kokaren.
FlismätareUtmatningsanordning i flisfickan som doserar flisen.
Flisning, flishuggHugger upp veden i lagom stora bitar för tillverkning av massa (ej slipmassa).
FlisstackEn stack med flis som dels fungerar som lager av flis dels har till funktion att jämna ut kvalitetsvariationer i råvaran.
FlissållEtt såll som används för att avskilja flisbitar som är för stora eller för små.
FlockarLös anhopning av fibrer och andra komponenter i en mäld.
Flockning (papperstillverkning)Här menar vi fibrer som hakar i och fastnar i varandra. (Flockar kan också bildas av kemiska orsaker. Polymerer bildar bryggor mellan olika komponenter och binder samman).
Flockning (vattenrening)Att få små partiklar i vatten att bilda större partiklar som kan avlägsnas med exempelvis sedimentering eller filtrering.
FlockningsmedelProdukter som man använder för att skapa flockar. Används på pappersmaskinen som retentionsmedel.
FlotationEn metod att avskilja icke önskade partiklar i en vattensuspension. Finfördelad luft får stiga till ytan i en bassäng. Fasta partiklar fastnar på luftbubblorna och kan skummas av.
FluffmassaMassa med hög uppsugningsförmåga.
FlutingDet vågade (korrugerade) skiktet i wellpapp är gjort av fluting.
FlygaskaAska från förbränning som följer med rökgaserna.
Fläkttork (papperstillverkning, torkning av massa)Del av ett torkparti där banan torkas i direkt beröring med varmluft, som cirkuleras med fläktar. Torkspänningen blir låg och banan kan krympa fritt.
Flödesspridare (papperstillverkning)Del av inloppslåda som består av en enkelsidigt matad rektangulär kanal eller koniskt rör och ett rörpaket. Fördelar mälden likformigt utefter hela maskinbredden. Kallas också för tvärfördelare.
FoilAvvattningslist under en planvira.
FoillådaGrupp av foils som bildar en enhet
FoilsuglådaGrupp av foils som är sa anordande att man kan hålla ett undertryck
Forma(papperstillverkning)Att avvattna mälden så att den bildar en sammanhängande bana.
Formare, formningsenhet Den del av en pappersmaskin, som avvattnar en mäld och där det bildas en sammanhängande bana.
FormationDen lokala fördelningen av fibrer i ett papper.
FormningDen process där mälden avvattnas och bildar en sammanhängande bana.
FormningsbordDet första avvattningselementet som stöder viran.
Formningssko Krökt formningsbord med ett antal bladlister. Antalet blad kan variera och bladen kan ha olika bredd. Kan finnas i både dubbelviraformare och hybridformare. Uppgiften är att avvattna mälden och att skapa tryckpulser under avvattningen.
FormningsvalsVanigtvis perforerad sugvals. Kan finnas i både dubbelviraformare och hybridformare. Uppgiften är att avvattna mälden. Undertrycket i valsen är till för att styra avvattningsriktningen.
Freeness-talMått på mäldens dräneringsförmåga (motsatsen till SR) efter Canadian Standard Freeeness, CSF
FukthaltVattnets vikt i ett fuktig massa eller fuktigt ark i förhållande till den totala vikten.
Fukthalt %(Våtvikt - torrvikt)/våtvikt · 100
Fuktkvot(Våtvikt - torrvikt)/torrvikt
Fyllmedel (papperstillverkning)Finfördelat, vanligen vitt pigment som man sätter till mälden främst för att förbättra papperets optiska egenskaper och göra det billigare att tillverka. Ofta lera (kaolin) och krita (kalciumkarbonater). Andra fyllmedel är talk och titandioxid.
FärgLjus med en viss våglängd.
Färgat föremålReflekterar det infallande ljuset inom sitt våglängdsområde.
FärgmätningMetoden att mäta färg.
FärgsystemSystem för att ange resultatet av färgmätning.
Fönsterporer/Ringporer Ringformiga porer i barrved för att kunna transportera vatten mellan fibrerna. (Flest i ändarna). Utgör förbindelsen mellan trakeiderna och märgstrålecellerna (Parenkymcellerna).
FörsilningSilning direkt efter kokeriet för att avlägsna spet , kvist, bark etc som stör blekningen.
FörtjockareMaskin med roterande perforerad trumma, klädd med duk. Används för att urvattna utskottet.
FörträngningTvättning genom att en front av ren vätska tränger undan smutsig vätska.

G

GjutbestrykningBestrykningmetod där den pappersomslutna applikatorvalsen löper mot en polerad varm metallcylinder. Ger ett papper med en blank yta.
Glansigt papperPapper med riktad reflektion.
GlasomvandlingstemperaturDen temperatur då en polymer övergår från att vara hård och glasartad till att bli mjuk och formbar.
GlukosEnkel sockerart (druvsocker). Kan i naturen polymerisera och bilda cellulosa.
GlättMaskin som man använder för att i första hand förbättra ytjämnheten, men också för att öka glansen hos ett papper. Papperet passerar ett eller flera valsnyp.
GlättningBehandling av papperet för att förbättra ytjämnheten och eller för att öka glansen.
GlättnypDen sträcka där papperet pressas samman mellan två valsar.
GranulerSe stärkelsegranuler.
Grenad polymerSe ”Grundfakta i kemi”.
GrönlutSmältan från sodapannan löses i tvättvätska från kausticeringen (svaglut). Det man får då kallas grönlut.
GrönlutsfilterTank där slam avskiljs ur grönluten genom filtrering.
GrönlutsklarareTank där slam avskiljs ur grönluten genom sedimentering.
GrönlutsslamSlam i grönluten bestående av olösliga ämnen, mest metallsalter.
GummihårdhetMåttet P&J anger hur mycket ett visst verktyg trycks in i ytan vid en viss belastning. Hårda ytor har låga P&J-tal.
Guska(papperstillverkning)Få det våta arket att lämna viran.
Guskvals Vals med perforerad mantelyta och inre suglåda. Driver viran och avvattnar banan.

H

HTimme, förkortning av engelskans hour.
H-faktorEtt värde som anger hur mycket man har kokat massan genom att ta hänsyn både till tid och temperatur.
Halvkemisk massaOftast en lövmassa där fibrerna först kokats i en neutral sulfitlösning och därefter frilagts på mekanisk väg.
Halvkemiska fibrerFibrerna i halvkemisk massa.
HartsHarts i ved är ett antal olika kemikalier som skyddar veden och utgör näringsförråd. Innehåller exempelvis harts- och fettsyror.
HartskanalSmå kanaler fyllda med harts. De kan gå både längs stammen, (i sommarveden) och längs märgstrålarna.
HartskokeriI ett hartskokeri kokas den förtvålade harts som utvinns i koket tillsammans med svavelsyra för att spjälka hartstvålarna till harts, tallolja.
HartslimModifierat vedharts. Se hydrofoberingsmedel/lim.
HartssyraÄmne i de vedhartser som man använder när man tillverkar hartslim.
HC'High consistency'. Massakoncentration mellan 20 och 40%, vanligen runt 30%. Vid dessa koncentrationer finns inget fritt vatten mellan fibrerna.
HC-malningMalning vid hög koncentration (High Consistency).
HemicellulosaFörgrenade molekylkedjor av glukos och andra enkla sockerarter, som finns i fiberväggen. Molekylkedjorna i hemicellulosan är mycket kortare än i cellulosan
Hjälp- eller processkemikalier (papperstillverkning)Kemikalier som bidrar till att egenskapskemikalierna tas upp i papperet eller som i övrigt underlättar eller gör tillverkningen billigare.
Holländare (mäldberedning)Gammal typ av kvarn uppfunnen i Holland.
HomogenkartongKartong av vanligen blekt kemisk massa uppbygd av ett eller flera skikt med lika eller nära lika sammansättning.
HT-ånga, HögtrycksångaÅnga med ett tryck på 40 eller 60 bar.
Hybridformare/HybridmaskinEn planvira med tillbyggd övervira.
HydrauliskNågot som drivs med olja under tryck
Hydraulisk inloppslådaSe mäldspruta.
Hydraulkokare (massatillverkning)Hela kokaren är fylld med vätska.
Hydraulkraften (papperstillverkning)Den motkraft som uppstår när man pressar samman ett vått fibernätverk och som beror på det uppkomna vätsketrycket.
Hydraultryck (papperstillverkning)Vätsketryck i banan som beror på motståndet när vattnet strömmar genom fibernätverket.
HydrocyklonSe virvelrenare.
HydrofilVattenälskande = tar lätt upp vatten.
HydrofobVattenavvisande.
Hydrofoberingsmedel, LimKemikalie som man sätter till mälden eller till ytlimmet för att göra papperet mer vattenavvisande, hydrofobt. Exempelvis t.ex. hartslim, AKD (alkylketendimer) och ASA (alkenylbärnstenssyraanhydrid).
Hydrolys (allmänt)Kemisk reaktion mellan ett ämne och vatten.
Hydrolys (massatillverkning)En kemisk reaktion som innebär att cellulosa- eller hemicellulosakedjan klyvs. Vid låga pH sker sur hydrolys, vid höga pH sker alkalisk hydrolys.
Hydroxidjon/hydroxyljonOH-. En jon som bildas när natriumhydroxid och natriumsulfid löses i vatten. Höjer pH och reagerar med vedämnen under sulfatkoket. Se ”Grundfakta i kemi”.
HydroxylgrupperKemiska grupper som består av syre och väte, ”OH-grupper”.
HydroxylradikalEn hyrdoxidjon som tappat sin extra elektron (OH?). Mycket reaktiv. Bryter ner cellulosa i peroxidblekning och syrgasblekning.
HålvalslådaInloppslåda med perforerade roterande valsar med hål i. Moderna lådor är trycksatta och kallas då för ”luftkuddelådor”.
Högkoncentrationsmalning (mäldberedning)Malning vid cirka 30% torrhalt. Gör att papperet blir segt.
Högtryck (tryckteknik)Tryckmetod vid vilken färgöverföring sker från upphöjda delar av tryckformen.
HögtryckskikBlandar flis från basningskärlet med vitlut vid fullt kokartryck. Blandningen transporteras sedan till förimpregneringen eller kokaren.

I

Icke nyttigt finmaterialFinmaterial med få hydroxylgrupper (delar av den ligninrika mittlamellen, hartsrika märgstråleceller).
Illaluktande gaserGaser av svavelföreningar som bildas vid sulfatmassaframställning, bl a svavelväte och merkaptaner.
Impregnering (massatillverkning)Fylla flisbitarna med kokvätska innan kokning.
Impregneringskärl (massatillverkning)En separat kärl som förimpregnerar flisen innan kokning. Ett alternativ till att bygga högre kokare.
IndunstningFörtjockning genom att driva av lösningsmedel. I cellulosafabriken indunstar man svartluten för att kunna bränna den i sodapannan.
Infraröd strålningStrålning med en våglängd som ligger utanför det synliga ljusets. (> 720 nm.)
InfraröttStrålning med en våglängd längre än 720 nm.
Infravärmare (Infratorkar)Torkar där värmeenergin tillförs via infraröd strålning.
InjektIngående mäld till reningsapparat.
InkrusterUtfällning som fastnar som beläggning på processutrusning. Det minskar exempelvis värmeöverföringen i indunstningen.
InloppslådaDen del som ska fördela mälden på ett likformigt sätt över viran.
Inre fibrilleringFiberns inre väggar spaltas upp.
Integrerad fabrikEn fabrik som har både massatillverkning och pappers- eller kartongtillverkning

J

JonSe ”Grundfakta i kemi”.
JournalpapperKalandrerat obestruket eller bestruket papper tillverkat av till större delen mekaniska fibrer. Andelen fyllmedel kan uppgå till 30 %. Papperet används för veckotidningar, tidskrifter, kataloger o.d.

K

KalanderMaskin som man använder för att förbättra ytjämnheten eller för att öka glansen hos ett papper. Pappersbanan passerar oftast genom ett antal valsnyp.
KalandernypDen sträcka där papperet pressas samman mellan två valsar.
Kalciumkarbonat (papperstillverkning)Mineral som ofta ingår i en bestrykningssmet; pigment. (Kan också sättas till i mälderiet; fyllmedel.) GCC: Ground Calcium Carbonate = (Naturlig) Bruten kalciumkarbonat; krita, kalksten eller marmor.PCC: Precipitated Calcium Carbonate = Kemiskt fälld kalciumkarbonat.
KalciumoxidBränd kalk eller kalk. Används i kemikalieåtervinningen i en sulfatmassafabrik.
KalciumtvålarSe tvålar
Kalk (kemikalieåtervinning)Kalciumoxid, CaO. Kalken finns i kalkcykeln som har till syfte att omvandla natriumkarbonat från sodapannan till aktiv natriumhydroxid. Begreppet kalk används också för andra kalciumföreningar.
Kalkklot (kemikalieåtervinning)Klot av kalk som kan bildas i mesaugnen, ofta på grund av hög natriumhalt i mesan. Kalkklot stör produktionen.
Kalksläckning (kemikalieåtervinning)Den del i kemikalieåtervinningen där bränd kalk omvandlas till släckt kalk genom att blandas med grönlut. Den brända kalken reagerar med vattnet i grönluten och bildar släckt kalk.
KalkstenEn bergart som till största delen består av mineralet kalcit, CaCO3.
KalorisatorSe värmeväxlare.
KambiumEtt skikt mellan barken och veden i trädet. I kambiumet sker all tilväxt av ved (inåt) och bark (utåt).
Kanalbildning (massatillverkning)Lokala zoner i en kokare eller blektorn/reaktor där flödeshastigheten är större kallas kanaler.
KaolinSe fyllmedel.
KappatalEtt mått på lignininnehållet i massan. Mäter egentligen hur mycket oxiderbara ämnen det finns i massan.
KarbonaterSe kalciumkarbonater.
KarboxylsyragrupperKemiska grupper med beteckningen -COOH.
KartongStyvt och tjockt papper som vanligtvis är uppbyggt i flera skikt.
KartongmaskinMaskin med flera formningsenheter som är placerade efter varandra. Varje enhet tillför ett skikt.
KaskadkopplingSilerisystem där man återför rejektet från ett reningssteg till injektet i ett tidigare reningssteg. Syftet är att så lite prima fiber som möjligt skall förloras med rejektet.
KassettfilterFilter i form av filterslangar.
KatalysatorEtt ämne som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas.
KatjonerSe ”Grundfakta i kemi”.
KausticeringDen del i kemikalieåtervinningen där släckt kalk reagerar med natriumkarbonaten i grönlut. Då bildas aktiv natriumhydroxid och mesa, kalciumkarbonat.
KausticeringsgradHur stor del av natriumkarbonaten som reagerat och blivit natriumhydroxid i kausticeringen. Beräknas med formeln: Natriumhydroxid Natriumhydroxid + Natriumkarbonat allt räknat som Na2O eller NaOH och uttryckt i procent, %
KestnerindunstareEn indunstningsapparat i form av rör- eller tubvärmeväxlare i motsats till fallfilmsindunstaren.
KlarningRening genom sedimentering. Se exempelvis vitlutsklarning och grönlutsklarning.
KlordioxidstegBleksteg där klordioxid används för blekning. Kan användas både för förblekning och slutblekning. Blekning med klordioxid ger ECF-massor.
Koagulera/agglomereraPartiklar binder direkt till varandra och bildar kompakta anhopningar (agglomerat).
Kokning (massatillverkning)Utlösning av lignin ur veden vid högt tryck och temperatur. Eftersom trycket är så högt "kokar" inte vätskan i egentlig mening.
KokpunkthöjningNär man löser ett ämne i vätska höjs kokpunkten. När man indunstar svartlut för att bränna det i sodapannan höjs kokpunkten allteftersom torrhalten i tjockluten ökar.
Kolloidal partikelFast partikel som är så liten att den håller sig svävande i vatten.
KomplexbildareEtt ämne som kan binda andra ämnen till sig. Används exempelvis i blekningen för att binda metalljoner som bidrar till bildning av hydroxylradikaler.
KomplexbildarstegSteg i bleksekvensen före peroxidblekning (eller syrgasblekning) där metalljoner som bidrar till bildning av hydroxylradikaler oskadliggörs genom att bindas till komplex.
KondensatÅnga som kondenserat kallas kondensat. Kondensat från kokeri och indunstningen innehåller även lättflyktiga ämnen som terpener respektive metanol.
KondensationsvärmetEnergin som frigörs när en viss mängd av ett ämne övergår från gasform till vätskeform. Kondensationsvärmet för ämnet är alltid lika stort som ångbildningsvärmet.
KondensorUtrustning där ånga från det sista indunstningssteget kondenserar. Det skapar undertryck som driver ångan från de olika indunstningsstegen mot kondensorn.
Konkvarn (mäldberedning)Har en konformad rotor och stator.
Kontinuerlig kokare (massatillverkning)En kokare där ved och kokvätska fylls på kontinuerligt i toppen och som hela tiden töms på massa i botten.
Kontraktionen i munstycket (papperstillverkning)Avser hur mycket utloppsmunstycket smalnar. Bestämmer hur mycket mälden kommer att accelerera.
KonvektionVärmetransport genom i ett medium, gas eller vätska.
KonvektionsdelDel i en panna där pannvatten förångas från värmen av rökgaserna.
Korta cirkulationen (papperstillverkning)Flödeskrets från blandningspumpen genom reningsutrustning, formare och viragrop och tillbaka till blandningspumpen igen.
KraftlinerLiner som till större delen är tillverkad av kraftmassa.
KraftpapperPapper som används för att göra påsar och bärkassar av.
KritaKalciumkarbonat, CaCO3. Används som fyllmedel i papper och i bestyrkningsskikt. Avser också renad kalksten.
Krossad bana (papperstillverkning)Ökas presstrycket för mycket kan banan krossas i nypet.
Krympning (papperstillverkning)Papper krymper, när det torkar.
Krympzonen (papperstillverkning)Den del av torkpartiet där papperet har den fukthalt som gör att det krymper mest.
Kurl (Eng. Curl)Formförändring som gör att papperet böjer sig.
KvistsilSil som direkt efter blåsledningen separerar större spet och kvist från massan.
KvisttvättTvätt som sköljer av lut och kvarvarande fibrer av partiklarna i rejektet från kvistsilen.
Kväveoxider (NOx)Föreningar, främst kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) som bildas vid förbränning.
KärlEn cell i lövved som transporterar vatten i veden. Kärlcellen är mycket tunnväggig. Björkved består av cirka 9% kärlceller.
KärnvedDen innersta, döda delen av veden. Ingen vattentransport sker i kärnveden. I tall är kärnveden ofta fylld med harts som gör den mörk. Kärnveden är koncentrerad till de äldre, nedre, delarna av trädet.
Körbarhet (tryckteknik)God körbarhet har ett papper som går bra i tryckpressarna utan banbrott och där rullbytena går smidigt.

L

LaddningstäthetMått på hur stor andel av monomererna i en polymer molekyl som är laddade. Laddningen kan vara positiv (katjonisk) eller negativ (anjonisk).
Laser- och xeroxfärgerFärger som man använder i laserskrivare och kopiatorer.
Latency (mekanisk massatillverkning)Bunden spänning i fibrerna.
Latex (papperstillverkning)Används som bindemedel i bestrykningssmetar. Levereras som en dispersion.
LCLow consistency. Massakoncentration under 6%. Vid så låga koncentrationer är massan pumpbar i vanliga pumpar.
LC-malningMalning vid låg koncentration (Low Consistency).
Lera (kaolin) (papperstillverkning)Mineral som ofta ingår i en bestykningssmet, pigment. Har flakformade partiklar. (Kan också tillsättas i mälderiet, fyllmedel.)
Libriformfiber, libriformcellerLövvedens fiber. Björk innehåller cirka 86% libriformceller.
LigninTredimensionell grenad polymer med komplicerad uppbyggnad. Det är det ämne som främst håller samman fibrerna i veden, men finns i stor utsträckning även i fiberväggen..
Ligningbevarande blekningBlekning som avfärgar ligninet istället för att avlägsna det. Används för mekaniska massor och i slutblekning av kemiska massor.
Ligningutlösande blekningBlekning som avlägsnar ligninet istället för att avfärga det. Används för kemiska massor, framförallt i tidigare delen av bleksekvensen.
Liksidighet (papperstillverkning)Mått på hur lika fibrer, finmaterial och tillsatta kemikalier är fördelade i arkets tjockleksriktning.
Lim (papperstillverkning)Sätter man till mälden för att göra fibrerna mindre hydrofila, så att man kan trycka på ett papper utan att tryckfärgen flyter ut.
Limpress (papperstillverkning)Valspress i vilken papperet beläggs med ytlim eller med bestrykningssmet.
LinerDet plana skiktet i wellpapp är gjort av liner.
Linjebelastning, kN/mDen totala presskraften i ett nyp, fördelad per meter av banans bredd.
LinjetryckAnnat uttryck för linjebelastning. (Bör undvikas)
Linjär polymerSe ”Grundfakta i kemi”.
Ljus (”Synligt Ljus”)Strålning inom våglängderna 380-720 nanometer.
LjushetUpplevelsen av hur ljust ett papper är. Anges i procent som ISO-ljushet. T.ex. är oblekt mekaniska massa ljusare än oblekt kemisk men kan inte blekas till samma höga ljushet.
LT-ånga, LågtrycksångaÅnga med ett tryck på cirka 4 bar.
Luftad dammReningsdamm för avloppsvatten där syreförbrukande mikroorganismer bryter ner organisk substans. Vattnet i damman syresätts genom att luft blandas ner i vattnet.
Luftkuddeinloppslåda, luftkuddelådaSluten inloppslåda med luftkudde
Luftport (kemikalieåtervinning)Öppning i pannan (exempelvis sodapanna) där luft tillförs.
LufttorkarTorkar där värmeenergin tillförs via uppvärmd luft.
Lutspruta (kemikalieåtervinning)Sprutar in tjocklut i sodapannan.
LWCEtt bestruket trähaltigt papper med låg ytvikt. (Oftast 50-72 g/m2.)
LågkoncentrationsmalningGer styrkan till papperet genom att öka bindningsgraden.
LågtryckskikMatar flis från flisfickan in i basningskärlet på så sätt att övertrycket i basningskärlet behålls.
Långa cirkulationen (papperstillverkning)Bakvattensystemet utanför korta cirkulationen.
Längsriktningen (papperstillverkning)Gammalt namn på M (maskinriktningen).
Löphål (kemikalieåtervinning)Öppningar i sodapannan där smältan rinner ut i en löpränna.
Löpränna (kemikalieåtervinning)Ränna där smältan rinner ut ur sodapannan via löphål.
Lösartank (kemikalieåtervinning)Den tank där smältan från sodapannan rinner ut och blandas med svaglut.
Lövmassa (lövvedsmassa)Massa framställd av lövved. Har korta fibrer som ger ett papper med god formation och jämn yta.

M

M (papperstillverkning)Beteckning för maskinriktningen. (På engelska MD = Machine Direction)
MagentaRöd komplementfärg som används inom fyrfärgstryck.
MagnesiumsulfatMgSO4. Används för att minska cellulosanedbrytningen i syrgasblekning genom att binda metalljoner som bidrar till bildning av hydroxylradikaler.
Malbommar (mäldberedning)De upphöjda partierna på ett malgarnityr.
Malgarnityr (mäldberedning)Utbytbar maskindel i en kvarn som gör det direkta malningsarbetet. Malgarnityret har bommar och spår .
Malningens kvalitet (mäldberedning)Hur energiinsatsen netto förs över till fibrerna många små eller få stora energipulser.
Malresultatet (mäldberedning)Bestäms av malningens kvantitet och malningerns kvalitet.
Malspalt (mäldberedning)Avståndet mellan rotorns och statorns bommar.
MaskinglättVertikal stapel av stålvalsar placerad i pappersmaskinen där pappersbanan passerar igenom valsnypen.
Maskinriktningen (papperstillverkning)Riktningen längs viran.
Maskinsil (papperstillverkning)Apparat som har en inre siltrumma med hål eller slitsar som skiljer av grövre föroreningar. Kallas också ibland för centrifugalsil eller trycksil.
Matarpump (papperstillverkning)När pappersmaskinen är utrustad med en avluftare, behövs en andra pump, matarpumpen, för att pumpa mälden till maskinsilen och vidare till inloppslådan. Matarpumpen kallas ibland för inloppslådepump.
Matarvatten (ångteknik)Vatten som används i ångpannor. Matarvatten måste vara mycket rent.
Matt papperPapper med diffus ljusreflektion.
MCMedium consistency. Massakoncentration mellan 6 och 20%, vanligen 10-18%. Vid dessa koncentrationer måste massan pumpas med särskilda MC pumpar.
Mekanisk massaTillverkas genom att man slipar eller raffinerar (maler) granved. Fibrerna skadas under tillverkningen och halten av finmaterial är hög.
MekmassafiberTjockare och tyngre än kemiska fibrer och kollapsar inte så lätt.
Mellankammare (papperstillverkning)Kammare mellan rörpaket och utloppsmunstycke i en inloppslåda. På moderna inloppslådor är mellankammaren liten och saknas ibland helt.
Mellanlut (kemikalieåtervinning)Svartlut som delvis har förtjockats i industningen. Torrhalt cirka 50%
MesaCaCO3. Mesan finns i kalkcykeln som har till syfte att omvandla natriumkarbonat från sodapannan till aktiv natriumhydroxid.
MesafilterFilter där vitlut tvättas ur mesan innan mesaugnen.
MesaombränningOmvandling av mesa till bränd kalk i mesaugnen.
MesaugnEn ugn där mesa hettas upp och därigenom aktiveras: kalciumkarbonat omvandlas till kalciumoxid.
MeshMaskor/tum = Mått på maskstorleken i en viraduk (mesh = maska).
MF JournalpapperEtt obestruket trähaltigt papper som är glättat, men inte efterarbetat i en superkalander.
MikrofibrillLångsmal grupp som består av ett stort antal (parallellt löpande) cellulosamolekyler. Flera mikrofibriller, som slår sig samman bildar en fibrill. Fibrillerna är huvudsak orienterade i fiberns längdriktning.
Mikrometer0.001 mm. Skrivs ofta ?m och kallas ofta bara för ”my”.
Mikropartiklar (papperstillverkning)Retentionsmedel, negativt laddade oorganiska finpartiklar som man använder tillsammans med en polymer.
MittlamellDet skikt som finns mellan två fibrer. Har en hög halt av lignin.
MittskiktSkikt i mitten på kartongen, som främst skall ge den tjocklek, styvhet och stadga.
Mixer (blekning)I en mixer blandas massan med blekkemikalierna innan den förs över till blektornet eller blekreaktorn.
Mjukhet (papperstillverkning)Viktig egenskap för mjukpapper.
MjukkalanderKalander placerad i pappersmaskinen där pappersbanan passerar igenom ett nyp mellan en hård stålvals och en mjuk polymerbeklädd vals.
MjukpapperKräppat papper i låga ytvikter som hushållsrullar, toalettpapper, näsdukar servetter m m.
MjukpappersmaskinSnabbgående pappersmaskin med oftast dubbelsidig avvattning. Torkningen sker på en yankeecylinder med hetluftskåpa.
MolekylSe ”Grundfakta i kemi”.
MollierdiagramDiagram som visar på samband mellan tryck, temperatur och energiinnehåll i ånga.
Momentan energiinsatsEnergiinsatsen i ett visst ögonblick.
MonomerSe ”Grundfakta i kemi”.
MotströmstvättTvätt av massa där massan möter tvättvätskan i motström. Den renaste massan kommer då att tvättas av en renaste tvättvätskan.
MottlingTryckdefekt som visar sig i form av ojämnt tryck eller ojämn glas. Det beror ofta på att tryckfärgen inte tas upp jämnt av papperet och kan orsakas både av problem i tryckeriet och bestykrningskiktet (exempelvis bindemedelsmigrering)..
MottryckskraftElenergi som genereras i en turbin där ånga expanderar utan att kondensera.
MT-ånga, MellantrycksångaÅnga med ett tryck på cirka 10 bar.
MWCEtt bestruket trähaltigt papper med en ytvikt som överstiger 72 g/m2.
Mångcylinderparti (papperstillverkning)Ett torkparti med ett stort antal torkcylindrar.
MäldberedningenDel av tillverkningsprocessen där mälden bereds före pappersmaskinen. I mäldberedningen mals och blandas olika slags fibrer och ofta sätts olika kemikalier och fyllmedel till.
Mäldlim (papperstillverkning)Se hydrofoberingsmedel.
Mäldspruta (papperstillverkning)Sluten inloppslåda utan luftkudde. Kallas också för hydraulisk inloppslåda.
Märg (vedens uppbyggnad)Celler i trädets centrum. Rester av toppskott som inbäddats i ved.
MärgstråleStråk i veden mellan märgen och barken som transporterar vatten och näring radiellt i stammen.
MärgstrålecellerSmå hartsrika celler i ved (löper horisontellt = strålar mot märgen).
Mättad ångaVattenånga som befinner sig på daggpunkten.

N

NanometerEn miljondels millimeter, nm.
Natrium-, kalciumstearatC17H35COONa, (C17H35COO)2Ca. Förtvålad stearinsyra. Kallas ibland för samlare. Samlar de frilagda tensidomslutna tryckfärgspartiklarna i små klumpar.
NatriumbikarbonatNaHCO3, gammal beteckning för natrium-vätekarbonat.
NatriumditionitNa2S2O4. Kallas också natriumhydrosulfit. Blekmedel vid blekning av mekaniska massor och returmassor.
NatriumhydroxidNaOH. Kallas i dagligt tal för natronlut. Är en aktiv kokkemikalie i sulfatmassatillverkning.
NatriumsilikatNa2SiO3. Kallades förr vattenglas. Använder man tillsammans med H2O2 när man bleker.
NatriumsulfatNa2SO4. Tidigare den vanligaste kemikalien som användes för att kompensera för kemikalieförluster i sulfatprocessen. Därav namnet sulfatprocess.
NatriumsulfidNa2S. En aktiv kokkemikalie i sulfatkokning.
NatriumtvålarSe tvålar
Naturlig polymerEn polymer som inte är tillverkad, t.ex. katjonisk stärkelse.
Nettoenergin (mäldbererdning)Effektiv malningsenergi = bruttoenergi minus tomgångsförlust
NollfibrerSmå fibrer i veden (t.ex. parenkymceller) som inte är verkliga fibrer (trakeider, libriformfibrer).
NOxSe kväveoxider
NyptryckYttrycket som bildas när man fördelar den totala presskraften på den uppkomna nypytan i ett press- eller kalandernyp.
NypytaNyp*banbredd.
Nålad pressfiltPressfilt som är byggd av basväv och vadd. Vadden ”nålas” fast när nålar med hullingar träds fram och tillbaka genom basväven.
Näsan (ångteknik)Tuber i en panna som är bockade för att förbättra omblandningen av förbränningsgaserna och för att skydda överhettaren.

O

O-stegSe syrgassteg
OffsetTryckmetod där tryckfärgen överförs från tryckplåten till papperet via en gummiduk.
OH-grupperSe hydroxylgrupper.
Oorganiska ämnenKemiska ämnen som inte innehåller kol. Enkla ämnen som kolmonoxid, koldioxid och karbonater räknas dock som oorganiska.
OpacitetMått på hur ogenomskinligt ett papper är.
Organiska ämnenKemiska ämnen som innehåller kol. Enkla ämnen som kolmonoxid, koldioxid och karbonater räknas dock som oorganiska ämnen. Etanol, myrsyra och metan är enkla organiska ämnen. Cellulosa, lignin och hemicellulosa är komplexa organiska ämnen.
Osläckt kalkSe bränd kalk.
OxidationOxidation innebär att en atom avger elektroner. Oxidationstalet ökar.

P

P-stegSe peroxidsteg
PapperskonverteringFormatskärning, stansning m.m.
PappersvalsVals av runda pappersark, tillverkade av bomulls- eller ullfibrer, som har hålats, trätts på en stålaxel, pressats ihop och svarvats. Används i superkalandrar.
ParenkymcellerLevande celler i växter. De är i motsats till fibrer korta och tunnväggiga. Björkved innehåller cirka 5% parenkymceller.
PartialtryckSamma som deltryck.
PCCSe kalciumkarbonater.
Peeling (massatillverkning)Kedjetuggning. En kemisk reaktion i sulfatkokningen som innebär att cellulosakedjan kortas av med en glukosenhet i taget.
PeroxidstegBleksteg där peroxid används för blekning. Används för blekning av mekaniska massor och TCF-massor.
PFGSe Processfrämmande grundämnen.
pHSe ”Grundfakta i kemi”.
Pigment (bestrykning av papper)Finfördelat mineral som ingår i bestrykningssmeten. Oftast lera och krita.
Pigmenterad ytlimningBestrykning med en smet som har låg halt pigment och hög halt bindemedel.
PinnflisFlisbitar som ser ut som små pinnar.
PlansilEn sil där flödet genom silplåten drivs genom gravitation.
PlanviraformareDel av pappersmaskin där banan formas på en planvira.
PlanviramaskinMaskin där formningen sker på en vågrät enkel vira.
PlastiskNär ett material vid belastning tar upp energi genom att ändra form (eller går sönder) och materialet inte återgår till ursprunglig form när belastningen upphör, kallas materialet plastiskt och deformationen plastisk deformation.
Plastisk deformationPermanent formförändring
PluggflödeEtt flöde där flödeshastigheten är detsamma över hela flödesytan.
PneumatiskNågot som drivs med tryckluft
Polyakrylamid (papperstillverkning)Retentionsmedel, syntetisk långkedjig polymer. Polyakrylamider kan vara både anjoniska och katjoniska.
Polyaluminiumklorid (PAC)Aluminiumsalt som man tillverkar genom att sätta till en alkalisk produkt (t.ex. natriumkarbonat, Na2CO3) till en aluminiumkloridlösning (AlCl3)
Polyetylenimin (papperstillverkning)Retentionsmedel, syntetisk högladdad katjonisk polymer.
PolymerSe ”Grundfakta i kemi”.
PolymerisationsgradSe ”Grundfakta i kemi”.
Polyvinylalkohol (PVOH) (bestrykning av papper)Används som bindemedel i bestrykningssmetar. Är lösligt i vatten.
PorÖppning i cellväggen där vatten kan passera mellan fibrer i det växande trädet.
Porositet (papper)Arkstrukturens grad av öppenhet. (Mått på andelen tomrum i arket.)
Press (massatillverkning)Används för tvättning av massa genom att man förtjockar massan och pressar ut vätska ur fibrernas lumen.
Press (papperstillverkning)Våtpress som pressar samman och avvattnar fiberbanan. Banan kan pressas samman mellan två pressvalsar eller mellan en pressvals och en konkav sko.
Pressfilt (papperstillverkning)Ändlös filt som transporterar banan genom pressnypet och som tar emot vattnet som pressas ut ur banan.
Pressimpuls (papperstillverkning)Produkten av det genomsnittliga trycket i ett pressnyp och tiden som banan befinner sig i pressnypet.
Presskraft, kNKraften som pressar samman de båda presselementen, t.ex. valsarna i en valspress och valsen och skon i en skopress.
Pressnyp (papperstillverkning)Den sträcka där banan pressas samman i en vals- eller skopress
PressnypsytaDen yta av banan som pressas samman i en vals eller skopress (pressnyp · banbredd).
Pressparti (papperstillverkning)Består av ett antal pressnyp mellan valsar för att avvattna arket.
Presstryck/NyptryckYttrycket som bildas när man fördelar den totala presskraften på den uppkomna pressnypsytan (presskraft/pressnypsyta). Anges i MPa.
Pressvals Vals i valspress.
PrimärluftLuft som tillförs förbränningen i en panna. Primärluften tillsätts längst ner i pannan. I en fastbränslepanna i torknings- och förgasningszonen, i en sodapanna i reduktionszonen.
PrimärväggenDen yttre fiberväggen.
Processfrämmande grundämnenGrundämnen som kommer in i processen med exempelvis ved och som kan störa processen. Exempel är kisel, mangan, klorider, kalium och aluminium.
PumpmassaMassa som inte varit torkad. Massan pumpas till mälderiet, därav benämningen.
Pålägg (papperstillverkning)Lim eller smetskikt på pappersyta. Ofta kvantitativt, vad ytlimmet/smetskiktet väger i gram per kvadratmeter.
Påläggning (papperstillverkning)När man lägger på, applicerar, smeten på baspapperet.

Q

Q-stegSe komplexbildarsteg.

R

Radikal (kemi)Ett kemiskt grundämne eller förening som har en oparad elektron i yttersta skalet. En radikal är instabil och därför mycket reaktiv.
RaffinörmassaFramställs i skivkvarnar, som kallas raffinörer.
ReaktionsvedNär trädet utsätts för snedbalastning exempelvis av blåst, när det växer i en sluttning eller under tunga grenar, bildas reaktionsved. I barrträd bildas tryckved och i lövved bildas dragved.
Reaktor (blekning)Kärl där blekningen sker. Reaktorn är i motsats till blektornet trycksatt och temperaturen kan vara över 100°C.
Reduktion (kemi)Reduktion innebär att en atom tar upp elektroner. Oxidationstalet minskar.
Reduktionsgrad (kemikalieåtervinning)Hur stor del av allt svavel som ombildats till natriumsulfid i sodapannan. Beräknas med formeln:
Natriumsulfid
Natriumsulfid + Natriumsulfat
allt räknat som Na2O eller NaOH och uttryckt i procent, %

ReflekteraÅterkasta ljus.
Registervals (papperstillverkning)Vals som den vågräta viran löper over.
RegistervingeAvvattningslist under en planvira. Den engelska benämningen foil används oftast
RejektMaterial som skiljs av i en reningsapparat.
Relativ fuktighetAnger mängden vattenånga i luften i procent av den största mängd som kan finnas i luften vid en viss temperatur.
RenseriDen avdelning på ett bruk där veden rensas från bark, stenar och annat främmande material.
RepelleraStöta bort.
RestligninDet lignin som finns kvar i veden efter koket.
Retentionsmedel (papperstillverkning)Binder finmaterialet till grövre fibrer. Ökar viraretentionen och förbättrar mäldens dräneringsförmåga. När produkterna används för att i första hand höja mäldens dräneringsförmåga kallas de också dränerings- eller avvattningskemikalier.
ReturfiberFibrer i returpapper.
ReturpapperAnvänt papper som slås upp och används för att framställa nytt papper.
RGBBenämning på det färgsystem som används i TV och dataskärmar. (R står för Red, G för Green,B för Blue)
Ringbildning (kemikalieåtervinning)Ringar av kalk som kan bildas i mesaugnen, ofta på grund av hög natriumhalt i mesan. Ringarna stör produktionen.
RivstyrkaMått på hur lätt ett papper rivs itu. (Kan mätas med laboratorieinstrument.)
Rotor (mäldberedning)Ett roterande malgarnityr.
RundvedVed i form av stockar i motsats till ved i form av flis.
Rundviraformare (papperstillverkning)Formare där fiberbanan bildas på en rundviracylinder.
RäffelvalsVals med tätt liggande räfflor som löper runt valsen.

S

SalterSe ”Grundfakta i kemi”.
Samformning (papperstillverkning)Process vid vilken två eller flera skikt avvattnas på en vira.
Sammanguskning (papperstillverkning)Sammanfogning av två eller flera på förhand formade skikt.
SandcyklonerStörre virvelrenare där man skiljer av större och tyngre främmande partiklar.
Satsvis kokareSe batchkokare.
SC JournalpapperEtt obestruket trähaltigt papper som glättats genom superkalandering. (SC betyder Super Calendered.)
SDTA (bestrykning av papper)Bestrykningsmaskin där tiden från det att smeten läggs på och fram tills den stryks av är kort.
SedimenteringsbassängBassäng för rening av avloppsvatten från slam genom sedimentering.
SegEtt material som vid belastning kan ta upp mycket energi genom att ändra form. Motsats till spröd.
SekundärluftLuft som tillförs förbränningen i en panna. Sekundärluften tillsätts en bit upp i pannan. I en fastbränslepanna förbränner sekundärluften pyrolysgaserna, i en sodapanna sker tillsatsen i nivå med lutsprutorna.
SekundärväggarnaDe inre fiberväggarna (Sekundärvägg 1, 2 och 3).
SenvedDen relativt sett sent bildade veden med längre fibrer (motsats till ungved).
SGWSlipmassa: Stone Groundwood Pulp.
Silpaket (massatillverkning)Ett set med exempelvis avdragssilar i kokaren.
SilplåtEn sil i form av en plåt med små hål eller slitsar.
SilrejektDe partiklar som silats bort från massan, exempelvis kvist och spet.
Skiktadhesionen (kartongtillverking)Hur starkt de olika skikten i en kartong håller samman (adhesion = vidhäftning)
SkivfilterMaskin med ett antal ringformade roterande skivor med silyta på båda sidor.
Skivkvarn Har en skivformad rotor och stator
Skopress(papperstillverkning)Våtpress, där ena valsen ersatts med en konkav pressko.
SkrubberEn anordning för rökgasrening där föroreningarna tvättas ur rökgaserna med vatten eller exempelvis kalk.
SkruvpressPress som förtockar massa eller slam genom att pressa ur vätskan genom en koncentrisk skruv omgiven av silplåt.
SlipmassaFramställs genom att trycka (slipa) vedkubbar mot en slipsten.
SlutsilningSilning efter blekningen för att avlägsna kvarvarande fiberknippen, hartspartiklar, barkpartiklar etc som försämrar den färdiga massans kvalitet.
Släckt kalkKalciumhydroxid, Ca(OH)2. Släckt kalk finns i kalkcykeln och omvandlar natriumkarbonat från sodapannan till aktiv natriumhydroxid.
Smälta (kemikalieåtervinning)Den smälta kemikalieblandning som rinner ur botten på sodapannan.
Smältränna (kemikalieåtervinning)Se löpränna.
Sodapanna En panna där luten från kokningen bränns. Kemikalierna rinner ur sodapannan som en smälta. Härigenom kan man utnyttja energin i luten och återvinna kemikalierna.
Solidpress (papperstillverkning)Valspress med enbart släta valsar.
Sortimentet kontorspapper (returpappershantering)Papper insamlat från kontor, spill från tryckerier och anläggningar för papperskonvertering. Innehåller finpapper.
Sortimentet tidningar och andra tidskrifterÅtervunna dagstidningar och andra tidskrifter. Innehåller tidningspapper och journalpapper.
SotblåsningRengöring av värmeytorna i en panna från beläggningar av aska genom att spruta in ånga.
Specifika ytanFörhållandet mellan ytan och vikten hos en partikel.
SpektrumRegnbågens färger.
SpetKnippen av fibrer som inte har skilts (separerats) från varandra. Man avser ofta det som inte kan passera en silplåt med 0,15 mm breda slitsar. Överstora flisbitar ger ökad spethalt.
SpetraffinörEn raffinör som sönderdelare spet till fibrer.
SplintvedDen yttre, levande delen av stammen i ett barrträd där vätsketransporten sker.
SprödEtt material som inte ändrar form vid belastning och därför lätt bryts. Motsatsen till seg.
Spädfaktor (massatillverkning)Tal som anger hur mycket ren vätska man tillsätter i ett massatvättsteg i förhållande till mängden vätska som följer med massan ut från tvättsteget.
SR-taletMått på mäldens avvattningsmotstånd. (SR eftertyskarna Schopper och Riegler som uppf apparaten.)
StatorEtt fast malgarnityr.
StickhuggStickor och överstor flis som avskiljts i flissållen sönderdelas i en stickhugg.
StoftSmå partklar i luft eller rökgaser. De uppkommer exempelvis vid förbränning.
Stopping (massatillverkning)En kemisk reaktion i sulfatkokningen som innebär att cellulosakedjan stabiliseras så att peelingreaktionen förhindras.
StripperI en stripper förångas lättflyktiga ämnen som metanol från kondensatet som därigenom renas. Metanolen kan brännas.
StukskadaSkada på fibrerna i flisen som uppkommer på grund av slöa huggknivar i flishuggen eller skador under transport av flis.
StärkelseNaturlig polymer som används som bindemedel i en bestrykningssmet. (Stärkelse tillsätts också ofta i mälderiet, torrstyrkemedel.)
Störsubstans (papperstillverkning)Oönskat material som är löst i mälden eller är där som en kolloid. Det kan förhindra att kemikalierna man sätter till tas upp på fiberytorna.
Subtraktiv färgblandningFärgblandning där varje ingående färgämne tar bort (subtraherar) sin del av det infallande ljuset.
Sugpress (papperstillverkning)Valspress som innehåller minst en sugvals.
Sugvals (papperstillverkning)Ihålig perforerad vals med inbyggd suglåda.
SulfatmassaMassa tillverkad med sulfatprocessen. Den har hög styrka men är relativt svårblekt.
SulfiditetHur stor del av hydroxidjonerna i kokvätskan som kommer från natriumsulfid. Beräknas med formeln:
Natriumsulfid
Natriumsulfid + Natriumhydroxid
allt räknat som Na2O eller NaOH och uttryckt i procent, %

SulfidjonS2-. En jon som bildas när natriumsulfid löses i vatten. Reagerar med ligninet i veden under sulfatkoket.
SuperkalanderKalander, vanligen fristående, utrustad med ett antal på varandra staplade valsar. Pappersbanan passerar genom ett antal valsnyp, där den ena av valsarna är elastisk och den andra är hård.
SurSe ”Grundfakta i kemi”.
Suspenderade ämnen (SÄ)Små partiklar i vatten som orsakar grumlighet.
Svaglut (kemikalieåtervinning)Den vätska som använts för att tvätta ur alla rester av vitlut ur mesan. Den har samma sammansättning som vitlut men är mer utspädd.
SvartlutDen använda kokvätskan. Innehåller förbrukade kemikalier och utlöst vedsubstans, främst lignin och hemicellulosa.
Syntetiska polymererSe ”Grundfakta i kemi”. Exempel är t.ex. A-PAM Anjonisk, PEO Polyetylenoxid (oladdad = nonjonisk), PEI Polyetylenimin (högladdad, katjonisk),Poly-DADMAC Polymeriserad diallyldimetyl ammoniumklorid. (högladdad, katjonisk) och , C-PAM (Katjonisk polyakrylamid)
SyrgasdeliginfieringSe syrgassteg
SyrgasstegBleksteg eller delignifieringssteg direkt efter kokaren som syftar till att avlägsna lignin genom oxidation med syrgas.
SågverksflisFlis som kommer från yttre delar av trädet som avlägsnats vid sågverket. Det består av mogen ved och har därför längre fibrer,
SåpavskiljningMan avskiljer harts från tunnluten i såpavskiljning genom att hartset flyter upp och kan skiljas av.
Suspenderade ämnen. Mängd små partiklar i avloppsvatten.
SäckpapperKraftpapper för papperssäckar.
Särformning (papperstillverkning)Flera formningsenheter är placerade efter varandra. Varje enhet tillför ett skikt.

T

T (papperstillverkning)Beteckning för tvärsriktningen
Talk (papperstillverkning)Se fyllmedel.
TallojaHarts som utvinns ur sulfatkokning av barrved. Den kan brännas, säljas eller användas som dispergeringsmedel när man kokar lövved.
TCFTotalt klorfri bleksekvens. Ingen typ av klor används. (Totallay Chlorine Free)
TensiderMolekyl med en hydrofob (vattenskyende) och en hydrofil (vattenälskande) molekylända.
Termoplastiska ämnenÄmnen som mjuknar i värme.
TerpenEn kemisk substans som finns i ved. Det är vattenolösligt och lättflyktigt. Det vi känner som doften av färsk ved är terpener. Andvänds för framställning av terpentin.
TerpentinkondensorTerpener som avgår vid uppvärmning av flisen vid basningen fångas upp i terpentinkondensorn genom att gasen kyls.
TertiärluftLuft som tillförs förbränningen i en panna. Tertiärluften tillsätts i slutet av förbränningszonen för att allt skall förbrännas.
TestlinerLiner som till större delen är tillverkad av returfiber.
TidningspapperPapper för främst dagstidningar tillverkat av huvudsakligen mekaniska fibrer.
Tillsatskemikalier (papperstillverkning)Kemikalier som man sätter till i mindre mängder och som förbättrar egenskaperna hos papperet eller gör det billigare och lättare att tillverka.
TitandioxidTiO2. Se fyllmedel.
Tjockleksriktningen (papperstillverkning)Annat namn på Z-riktningen.
TjocklutSvartlut som har förtjockats i indunstningen. Torrhalt cirka 65-70%
Tjockmassarenare (mäldberedning)Virvelrenare som är så utformad att den skiljer av större och tyngre fasta föroreningar ur en massa med hög koncentrationen (upp till ca 4 %).
TMPRaffinörprocess där flisen förvärms: Termo Mechanical Pulp.
TOCTotalt organiskt kol. Ett mått på mängden organiskt material i avloppsvatten.
Tomgångsförluster (mäldberedning)Den mängd energi som går åt för att driva rotorn och pumpa massan genom kvarnen.
Toppseparator (massatillverkning)Anordning i toppen på impregneringskärlet eller kokaren som skiljer av överskottet av vitlut från flisen som matas in i kokaren.
ToppskiktFinskiktet på liner med finare yta än basskiktet.
TorkaAvlägsna vätska från något genom att låta den avdunsta.
Torkcylinder (papperstillverkning)Ånguppvärmd roterande cylinder som värmer upp pappersbanan.
TorkmaskinSe uppsamlingsmaskin.
Torkparti (papperstillverkning)Den del av pappersmaskinen som avdunstar vatten som finns kvar i pappersbanan, när den lämnar presspartiet.
Torkspänningen (papperstillverkning)Torkspänningen är annat namn på banspänningen i torkpartiet: dragbelastning i en sträckt pappersbana med en viss bestämd bredd. Torkspänningen är normalt olika i maskinriktningen och i tvärs-riktningen.
Torkvira (papperstillverkning)Öppen väv som löper med och trycker pappersbanan mot cylinderytan. Tillverkas av plast.
Torr suglåda (papperstillverkning)Suglåda med undertryck avsedd att avvattna banan på viran efter våtlinjen. Luft kommer att sugas igenom banan och mängden luft som måste pumpas ut ar stor
Torr, mättad ångaVattenånga som befinner sig på daggpunkten men är fri från vattendroppar.
Torrhalt i %Torrvikt/våtvikt · 100
Torrstyrkemedel (papperstillverkning)Ger starkare bindningar mellan fibrerna i ett papper.
Torrtänkt massaMängden absolut torra fibrer i en pappersmassa.
TrakeidBarrvedens fiber. Barrved består av cirka 98% trakeider.
TransmitteraPassera igenom.
TrumfilterSe förtjockare.
Tryck (fysik)Kraft/ytenhet.
TryckbarhetGod tryckbarhet har ett papper som suger upp tryckfärgen på rätt sätt, som är måttstabilt, när det fuktas av tryckfärgen och som har tillräcklig ytstyrka.
TryckdiffusörEn tvättanordning som baseras på diffusionstvätt under tryck.
TryckmetoderBoktryck: Direkt färgöverföring via hård tryckvals. Positiv relief.
Offsettryck: Indirekt färgöverföring via mjuk slät tryckvals.
Djuptryck: Direkt färgöverföring via hård tryckvals. Negativ relief.
Flexografi: Direkt färgöverföring via mjuk tryckvals. Positiv relief.

TryckningFramställning av tryckalster i likadana exemplar genom överföring av färg från tryckform.
TryckpapperPapper avsett för tryckning.
TrycksilEn sil där flödet genom silplåten drivs genom pålagt tryck.
TryckvedNär barrträdet utsätts för snedbelastning exempelvis av blåst, när det växer i en sluttning eller under tunga grenar, bildas tryckved för att klara den högre tryckbelastningen.
Träfritt finpapperPapper utan några mekaniska fibrer.
TTATotalt titrerbart alkali. Mängden alkaliska natriumföreningar i kokvätskan, omräknat till NaOH eller Na2O.
TunnlutSvartlut från kokaren som inte har förtjockats i indunstningen. Torrhalt cirka 17%
TurbulensOordnad (virvel)rörelse i en strömmande vätska (eller gas).
TvålarSalter av organiska syror (fettsyror och hartssyror) och metalljoner. Bildas när fett eller harts kokas med exempelvis natriumhydroxid (natriumtvålar) eller kalciumhydoxid (kalktvålar).
Tvärfördelare (papperstillverkning)Se flödesspridare.
Tvärsriktningen (papperstillverkning)Riktningen tvärs viran och maskinriktningen. (På engelska CD = Cross Direction)
Tvättfilter (massatillverkning)Tvättanordning där massan tvättas på ett trumfilter. En tryckskillnad mellan utsidan och insidan trumman driver tvättvatten genom massakakan.
Tvättlut (massatillverkning)Lut som används för att tvätta massa i motström.
Tvättpress (massatillverkning)Tvättning av massa genom att man förtjockar massan och pressar ut vätska ur fibrernas lumen varefter tillförd tvättvätska tvättar massakakan.

U

UltraviolettStrålning med en våglängd kortare än 380 nm.
ULWCEtt bestruket trähaltigt papper med en ytvikt som understiger 50 g/m2.
UngvedDen ved som bildats när trädet var ungt, korta fibrer (motsats till senved).
Uppsamlingsmaskin (massatillverkning)Maskin som torkar massa för försäljning eller längre lagring. Uppsamlingsmaskinen är i princip uppbyggd som en enkel pappersmaskin, men torkpartiet kan vara utformat på annat sätt.
Uppslagare (papperstillverkning)Maskin för att slå upp papper eller massa. Den engelska benämningen pulper används ibland.
Utbyte, vedutbyteHur stor del av veden i koket som blir massa.
Utloppsmunstycke (papperstillverkning)Del av inloppslåda som reglerar mäldens utströmning på viran.
UtskottPapper som sorteras ut och som vanligen löses upp och går tillbaka till processen. När man talar om ”vått utskott” menar man sådant som kasseras före torkpartiet.

V

Vacuumfilter (masatillverkning)Tvättfilter där undertryck skapas inne i trumfiltret.
Vals-bladformare (papperstillverkning)Dubbelviraformare där mälden först avvattnas över en vals och sedan över blad.
Valsformare (papperstillverkning)Dubbelviraformare, där mälden avvattnas över enbart en vals.
ValsnypDen sträcka där banan pressas samman i en valspress.
Valspress (papperstillverkning)Våtpress med parallella pressvalsar som pressar samman och avvattnar fiberbanan.
Valspress (massatillverkning, slamhantering)Press som förtjockar exempelvis massa genom att pressa massan mellan perforerade cylindrar.
Vattenretention (bestrykning av papper)Smetens förmåga att hålla kvar vattnet i bestrykningsskiktet.
Vedfukt (massatillverkning)Det vatten som följer med flisen in i processen.
VedförlustHur stor del av veden i stocken som försvinner vid barkningen.
VedgårdDen avdelning på ett bruk där råvaran tas in, lagras och förbereds exempelvis för barkning. Ibland inkluderar man barkning, flisning och sållning när man talar om vedgården.
VedåtgångstalAnger hur mycket ved uttryckt i m3fub (kubikmeter fast under bark) det går åt att tillverka ett ton massa med 90% torrhalt.
VerkningsgradEtt tal (eller procent) som anger hur effektiv en energiomvandling är.
Vira (papperstillverkning)Ändlöst band av viraduk som avvattnar mälden.
ViradukVäv av plasttrådar (tidigare var det metalltrådar).
ViragropBassäng eller tank under eller vid sidan av viraparti och som samlar upp bakvatten från viran.
ViraretentionenHur stor viktsandel av de ”fasta” komponenterna i mälden som strömmar ut från inloppslådan som finns med när banan lämnar virapartiet.
VirariktningenGammalt namn på M.
VirvelrenareKoniska cykloner där man skiljer av smärre främmande partiklar t. ex. sandkorn eller barkfragment.
ViskositetMått på hur trögflytande en vätska är.
Viskositet, gränsviskositetI massan ett mått på hur långa cellulosakedjorna är. Man löser upp massan och mäter hur trögflytande, viskös, massan är, därav namnet.
ViskosmassaMassa för tillverkning av viskos, konstsilke eller rayon. Viskosmassan skall ha hög cellulosahalt och cellulosan skall vara reaktiv.
VithetUpplevelsen av hur vitt ett papper är.
VitlutsfilterTank där mesa avskiljs ur vitluten genom filtrering.
VitlutsklarningTank där mesa avskiljs ur vitluten genom sedimentering.
Våt suglåda (papperstillverkning)Suglåda som avvattnar banan före våtlinjen. Vätskepelaren över banan förhindrar luften från att sugas igenom banan.
Våtlinjen (papperstillverkning)Den punkt längs virapartiet där den fria mäldfasen har försvunnit. Alla fibrerna finns då med i fibernätverket som bildas.
Våtparti (papperstillverkning)Inloppslådan och en eller flera viror. Den del som formar arket.
VåtstyrkaDragstyrkan hos ett vått papper.
VåtstyrkemedelGer vattenfasta bindningar mellan fibrerna i ett papper.
VändstålVändbara knivar i flishuggen som har egg på vardera långsidan.
VärmeledningVärme kan sprida sig genom ledning i ett material.
Värmeväxlare, kalorisatorEn apparat där värme överförs från ett flöde till ett annat utan att flödena blandas.
VätebindningarOH-grupper binder till varandra genom attraktionen mellan väte- och syreatomer på skilda grupper.
VäteperoxidH2O2, kallades förr vätesuperoxid. Blekmedel.
VätskekartongKartong som man gör t.ex. mjölkförpackningar av.
Vätskevedförhållande, vätskekvot (massaframställning)Förhållandet mellan mängden ved i kg och mängden kokvätska i liter.

W

WellpappBestår av ett vågat (korrugerat) skikt som oftast är klistrat mellan två plana skikt.
Wellretur Återvunnen wellpapp. Innehåller liner och fluting.

Y

Yankeecylinder (papperstillverkning)En mycket stor torkcylinder.
YtjämnhetMått på hur absolut slät en pappersyta är.
Ytlim (papperstillverkning)Lösning som innehåller stärkelse. (Ibland ingår också andra kemikalier, t.ex. hydrofoberingsmedel.)
Ytlimma Behandling av papperets yta med en stärkelselösning, främst för att få en bättre tryckyta och ytstyrka.
YtspänningSammanhållande kraft i ytskiktet av en vätska. (Vatten har en särskilt stor ytspänning.)
YtstyrkaMått på hur väl fibrer, finfraktion och fyllmedel sitter fast på papperets yta, så att det inte dammar i tryckpressarna.
Yttre fibrillering (mäldberedning)Fiberns ytterväggar fläks upp.
Ytvikt (papper)Vikt/area. Anges i g/m2.

Z

Z –riktningen (papperstillverkning)Riktningen vinkelrätt mot arkets plan = tjockleksriktningen.
Z-styrka (papper)Arkets styrka i Z-riktningen.
Zero-span styrkaDragstyrka på papper eller kartong mätt utan inspänningslängd. Zero-spanstyrkan är ett mått på fiberstyrkan med ett litet bidrag från styrkan på bindningarna mellan fiberna.

Å

ÅngbildningsvärmetEnergin som går åt för att överföra en viss mängd av ett ämne från vätskeform till gasform. Ångbildningsvärmet för ett ämne är alltid lika stort som kondensationsvärmet.
ÅngdomÅngan från pannan samlas upp i ångdomen innan den går vidare ut på ångnätet. Ångdomen hindrar att vattendroppar följer med ångan ut på ångnätet.
Ångfaskokare (massaframställning)Övre delen av kokaren är fylld med ånga och undre delen med vätska.
Ångturbin, mottrycksturbinEn turbin som drivs av expanderande ånga. Turbinen i sig driver en generator som producerar elektrisk ström.
Återvätning (papperstillverkning)När vatten återgår från filten till banan efter ett pressnyp.

Ö

Överdoserar kemikalier (papperstillverkning)Gör man när man sätter till kemikalier i sådan mängd att fiberytorna inte kan adsorbera hela mängden.
Överhettad ångaVattenånga som värmts upp över daggpunkten.
Överhettare (ångteknik)Del i en panna där ånga överhettas.

Creando Training ABVåxnäsgatan 10653 40 KarlstadTel: 054 - 24 09 09Fax: 054 - 24 09 08